Vi har kommit till den del av Yoga-sūtra som handlar om den klassiska yogans världsbild: vad är det för en fysisk, mental och andlig värld som vi lever i, och hur förhåller sig vårt innersta jag till våra upplevelser?
Precis som i Yoga-sūtra generellt, så bygger inte det som presenteras här på Patañjalis egna teorier, utan världsbilden är hämtad från sāṃkhya-filosofin. För att få grepp om vad författaren menar med de kommande verserna behöver vi hämta in fler teoretiska begrepp från skriften Sāṃkhya-kārikā än vad som presenterades i samband med vers 2:16-17
Yoga-sūtra 2:18
प्रकाशक्रियास्थितिशीलं भूतेन्द्रियात्मकं भोगापवर्गार्थं दृश्यम् ॥१८॥
prakāśa-kriyā-sthiti-śīlaṃ bhūtendriyātmakaṃ bhogāpavargārthaṃ dṛśyam ||18||
Det sedda har kvalitéer av klarhet, rörelse och tröghet. Det består av elementen och sinnena. Det syftar till upplevelse och frigörelse.
prakāśa – klarhet, sken
kriyā – rörelse, handling
sthiti – stillastående, stabilitet, tröghet
śīla – egenskap, kvalité
bhūta – element
indriya – sinnesorgan, sinnesförmågor
ātmaka – som har en inre natur av
bhoga – upplevelse, åtnjutelse
apavarga – frigörelse, bortvändande
artha – syfte, mening
I denna kompakta strof får vi tre olika upplysningar om vad vår sinnevärld egentligen är:
- Allt det som vi kan observera i världen är en mix av tre olika kvalitéer: klarhet, rörelse och tröghet. Det som Patañjali syftar på är förstås de tre guṇa: sattva, rajas och tamas.
- Världen består av olika slags element och av våra olika förmågor att interagera på med elementen. Det här är en koncis sammanfattning av de många tattva, aspekter av naturen, som sāṃkhya räknar upp, men vi förstår redan här att världsbilden inte bara innefattar sådant som vi brukar tänka på som fysiska element, utan också lägger stor vikt vid hur människans olika sinnesförmågor konstruerar verkligheten.
- Meningen med sinnevärlden är att människan ska genomgå erfarenheter och få möjlighet till frigörelse.
De tre guṇa väver inte bara ihop den fysiska verkligheten, utan också alla våra subjektiva sinnesupplevelser. Allt detta är prakṛti, och allt finns till för att ge puruṣa möjligheten att se sig i spegeln.
En introduktion till sāṃkhyas 25 tattva
För att beskriva hur naturen är sammansatt, räknar sāṃkhya upp 25 olika tattva, och de presenteras gärna i en figur som visar hur de utvecklas ur varandra (som förgreningarna nedan antyder så ser vi här flera grupper som var och en består av 5 tattva).
Det kan verka överväldigande med alla dessa begrepp, men sāṃkhya är noga med att räkna upp saker på ett systematiskt sätt. Vissa av grupperna i diagrammet är också saker som vi säkert känner igen, som till exempel de 5 sinnena och de 5 elementen.
Två av begreppen är också bekanta för den som har studerat tidigare verser i Yoga-sūtra: det rena medvetandet, puruṣa, och den kreativa energin, prakṛti.
Hur som helst:
I sin icke-manifesterade form, mūla-prakṛti (mūla betyder ”rot”), är den kreativa energin bara en potential, en möjlighet till utveckling. Och det första som formas är buddhi, eller mahat, intellektet som nära reflekterar det rena medvetandet.
Sedan utvecklas prakṛti vidare, och då uppstår ahaṃkāra, jagkänslan (eller jagskaparen).
Olika delar av ahaṃkāra domineras av olika guṇa, och ur den del som präglas av klarhet kommer en rad tattva som har att göra med hur vi interagerar med världen: sinnet, de 5 sinnena och de 5 handlingsförmågorna. Sinnet samlar intryck, tankar och känslor. Sinnena är hörsel, känsel, syn, smak och luktsinne. Handlingsförmågorna är våra olika möjligheter att få saker att hända: tal, greppande (alltså att hantera saker med händer och armar), förflyttning, uttömning (svett etc.), och fortplantning.
Ur den del av ahaṃkāra som präglas av tröghet utvecklas tattva som har att göra med det som vi kan tänka på som den yttre, fysiska världens egenskaper. Först kommer tanmātra, de 5 grundegenskaperna: hörbarhet, berörbarhet, synlighet, smakbarhet och luktbarhet. Dessa är subtila och inget vi normalt sett observerar, men de leder genom vidare utveckling till de välbekanta 5 elementen: eter, vind, eld, vatten och jord.
För den som vill se komplett lista av alla dessa tattva på sanskrit, svenska och engelska finns här en tabell över sāṃkhyas 25 grundprinciper.
Yoga-sūtra 2:19
विशेषाविशेषलिङ्गमात्रालिङ्गानि गुणपर्वाणि ॥१९॥
viśeṣāviśeṣa-liṅga-mātrāliṅgāni-guṇa-parvāṇi ||19||
Naturen delas in i det specifika, det ospecifika, det helt distinkta och det icke-distinkta.
viśeṣa – distinkt, specifik
aviśeṣa – odistinkt, ospecifik
liṅga – märke, indikator
mātra – enbart, helt och hållet
aliṅga – utan märke, icke-manifesterad
guṇa – natur, förnimmande substans
parvāṇi – nivå, division
Den kunnige Vyāsa hjälper oss i sin kommentar till Yoga-sūtra att förstå hur versen ska tolkas i ljuset av sāṃkhyas olika tattva (se också figuren ovan):
- Det specifika, viśeṣa, syftar på de 5 bhūta, de 5 karmendriya och de 5 buddhīndriya, som alla har utvecklats till specifika former, och inte i sin tur producerar nya tattva.
- Det ospecifika eller allmänna, aviśeṣa, är de tattva som kommer att utvecklas ytterligare, och alltså inte själva har nått en helt specifik form: ahaṃkāra och de 5 tanmātra.
- Det helt distinkta, liṅga-mātra, är en enda tattva: buddhi, som skiner igenom allt annat.
- Det odistinkta, aliṅga, är mūla-prakṛti, den kreativa potential som finns överallt men som i sig inte kan urskiljas på något sätt.
Från teori till praktik
För oss som har växt upp med en västerländsk världsbild är det vanligt att tänka det objektiva och opersonliga som det primära: världen består först och främst av atomer och elektromagnetiska energier som binder dem samman, och mitt bland detta råkar ett jag befinna sig, med personlighet och kanske en själ.
Men det indiska synsättet utgår istället från den subjektiva upplevelsen. Metvetandet är det centrala, det som ger upphov till allt annat.
Reflektera över hur den fysiska världen bara visar sig för dig genom dina sinnen. Du kan ta på ett bord och känna dess yta, du kan se på en stol och konstatera vilken färg den har, och du kan höra när din gaffel ramlar i golvet. Men det finns inget annat sätt än via dina sinnen att få direkt information om den fysiska världen. Allting blir subjektivt.
Varma hälsningar,
Per
Nästa avsnitt: Yoga-sūtra 2:20-27