Yoga-sūtra på svenska: kapitel 1, vers 1-4 (om definitionen av yoga)

Yoga-sūtra är en av de mest kända yogaskrifterna, nedtecknad på sanskrit av den vise Patañjali för ett par tusen år sedan. Många har kanske redan läst utdrag översatta till engelska, men för svenska yogier ligger det närmare till hands att studera Yoga-sūtra i svensk översättning.

En av många engelska översättningar av Patañjalis Yoga-sūtra.

Liksom många andra yogatexter består Yoga-sūtra av kärnfulla aforismer, och det vanliga är att en översättning därför också innefattar en hel del kommentarer, som gör det lättare att förstå texten för läsare som kanske inte känner till alla begrepp och bakomliggande filosofier.

Här kan du läsa de första fyra verserna ur första kapitlet av Yoga-sūtra. På sätt och vis sammanfattar de hela verket, och dessutom stöter vi redan i andra versen på den idag kanske mest kända definitionen av yoga.

Yoga-sūtra 1:1

अथ योगानुशासनम् ॥१॥
atha yogānuśāsanam ॥1॥
Nu är det yogaundervisning.

atha – nu, äntligen
yoga – sammanlänkning
anuśāsanam – riktning, instruktion

Många yogatexter börjar med ordet nu, atha, vilket drar uppmärksamheten till ögonblicket som utspelar sig här och nu.

Dessutom antyder ordet nu att det är dags att ta tag i saker och ting: nu ska vi äntligen lära oss om yoga och yogans möjligheter att förändra våra liv.

Yoga-sūtra 1:2

योगश्चित्तवृत्तिनिरोधः ॥२॥
yogaś-citta-vṛtti-nirodhaḥ ॥2॥
Yoga är att låta sinnets vändningar stanna upp.

yoga – sammanlänkning
citta – sinne, tanke, intelligens
vṛtti – vändning, rörelse, förändring
nirodhaḥ – suspens, kontroll, avstannande

Här går texten rakt på definitionen av yoga. Men definitionen är kryptisk om man inte förstår varje del av den.

Citta (c uttalas som ch i engelskans chair) är sinnet, dvs. alla de funktioner vi har för att tänka, känna, abstrahera och analysera.

Ordet vṛtti (uttalas ungefär som ”vritti”) betyder vändning, vriding, rörelse, tillväxt.

Så sammansättningen citta-vṛtti beskriver alla våra tankar, minnen, drömmar och fantasier, hela den breda palett av föränderliga mentala processer som vi upplever i vardagen. Enligt Yoga-sūtra inträffar yoga när dessa processer stannar upp (nirodhaḥ).

Föreställ dig att citta-vṛtti, sinnets vändningar, är som vågor på ytan av en sjö. Så länge de fortsätter att röra sig på vattenytan, så ser vi inte vad som döljer sig under ytan. Men om vågorna helt avstannar, så kan vi se djupt ned i det klara vattnet.

Det här betyder alltså inte att vi borde sluta tänka, eller att döden på något vis skulle vara det perfekta yogatillståndet. Nirodhaḥ är snarare att pausa hjärnans eviga pladder, så att vi får möjlighet att se djupare in i oss själva.

Yoga-sūtra 1:3

तदा द्रष्टुः स्वरूपेऽवस्थानम् ॥३॥
tadā draṣṭuḥ svarūpe’vasthānam ॥3॥
Då befinner sig betraktaren i sin egen form.

tadā – då
draṣṭuḥ – betraktare
svarūpe – i egen form
avasthānam – befinnande

Vi har förmågan att observera våra egna tankar, känslor och beteenden. Men vem är det egentligen som betraktar? Enligt Yoga-sūtra ligger denna betraktare närmare vår sanna natur än sinnet. Det är alltså inte våra föränderliga tankar och åsikter som definierar vem vi är, utan det finns en mer beständig betraktare, som observerar vad som sker. Men sinnet drar ständigt uppmärksamhet till sig med nya distraherande impulser. Det är först när dessa vändningar stillas som vi kan få en tydligare upplevelse av vår inre betraktare som den är, i dess egen form, utan att den förvrängs genom vågorna på sjöns yta.

Yoga-sūtra 1:4

वृत्ति सारूप्यमितरत्र ॥४॥
vṛtti sārūpyam-itaratra ॥4॥
Annars identifierar den sig med vändningarna.

vṛtti – vändning, rörelse, förändring
sārūpyam – med formen
itaratra – annars

I annat fall, alltså när vi inte har stillat sinnet, så identifierar sig betraktaren med sinnets rörelser. Den lockas att följa med i de tankemönster som den ser, så att det till sist verkar som att det faktiskt är betraktaren själv som tänker.

Med andra ord så upprepar vi hela tiden misstaget att tro att vi är det som vi tänker och känner. Visst behöver vi tänka för att överleva, men sinnet är ett verktyg, inte vårt djupaste jag. Så länge vi låter de impulsiva tankarna styra våra liv är det svårt att finna stabilitet och trygghet.

Från teori till praktik

De fyra första aforismerna presenterar idéer som du kan utforska på egen hand: att vi hela tiden distraheras av föränderliga citta-vṛtti, och att det finns en möjlighet att lära känna den inre betraktaren närmare genom att låta dessa sinnesvändningar stanna upp.

Betraktaren kan upplevas när som helst i vardagen, men det brukar vara lättare om du sätter dig för att meditera. Undvik att spinna vidare på tankar eller minnen som poppar upp, utan återgå hela tiden till att observera.

De nästföljande stroferna i Yoga-sūtras första kapitel beskriver olika typer av sinnesvändningar närmare, men det sparar vi till en annan artikel.

Varma hälsningar,
Per

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *