Yoga-sutra kapitel, 2 vers 10-11 (om hur hemsökelser kan elimineras)

Efter beskrivningen av de resterande hemsökelserna, fortsätter Patañjali avsnittet om kleśa med att beskriva hur de kan övervinnas på ett personligt plan.

Yoga-sūtra 2:10

ते प्रतिप्रसवहेयाः सूक्ष्माः ॥१०॥
te pratiprasava-heyāḥ sūkṣmāḥ ||10||
Dessa är subtila och elimineras genom återgång till ursprunget.

te – dessa
prati – mot, tillbaka
prasava – skapelse, igångsättande
heya – övervunnen, undviken, eliminerad
sūkṣma – subtil

Kleśa är subtila tendenser, som vi blir av med först när kroppen och sinnet utplånas och löses upp i prakṛti, det vill säga återgår till den natur som livet ytterst springer ur.

Yoga-sūtra 2:11

ध्यान हेयाः तद्वृत्तयः ॥११॥
dhyāna-heyāḥ tat-vṛttayaḥ ||11||
Sinnesvändingarna som de ger upphov till elimineras genom meditation.

dhyāna – meditation
tat – dess, dessas
vṛttaya – vändingar, rörelser

När kleśa inverkar på oss och orsakar sinnesrörelser (det handlar alltså om citta-vṛtti,  från den kända definitionen av yoga i vers 1:2) så har vi bättre möjligheter att ta itu med saken. För citta-vṛtti är något som vi kan observera och jobba med: de kan hanteras med meditation. På det viset kan vi åtminstone behandla symptomen av kleśa, även om den underliggande sjukdomen kvarstår.

Genom meditation kan vi hantera sinnets reaktioner på begär och motvilja.

En parentes om ordval

När vi ändå är inne på liknelsen med sjukdom och symptom, så kan det vara värt att nämna att kleśa på engelska ofta översätts till affliction, vilket lättare leder tanken till bilder av sjukdom vad ordet hemsökelse gör.

Även inom buddhismen spelar kleśa en central roll, och där översätter man hellre med ord som defilement, vilket beskriver kleśa som ett slags förorening av sinnet.

Från teori till praktik

Vilka förväntningar har vi på meditationsutövandet? Dessa verser har ett tydligt budskap åt utövaren om att meditation är ett bra verktyg för att stilla sinnet, men ändå inte kommer att utplåna våra underliggande mänskliga tendenser.

I meditationen blir vi mer observanta på hur sinnet vänder sig när kleśa påverkar vår upplevelse av världen. En skicklig utövare av yoga kan då lättare hantera impulser och reaktioner i vardagen, men de underliggande tendenserna till olika sinnesrörelser är och förblir en del av livet som människa. Begäret och motviljan kommer att finnas där, och de är i sig inget tecken på något slags andligt misslyckande.

Även om det kan vara lätt att önska total frihet från kleśa, så är en rimligare förväntan att lära sig att lugna de sinnesrörelser som uppstår – då är ju ändå mycket vunnet.

Varma hälsningar,
Per

Nästa avsnitt: Yoga-sūtra 2:12-14