Lite överraskande öppnar Patañjali mitt i första kapitlet upp för alternativa tillvägagångssätt för den som vill utöva yoga.
Vi har tidigare fått läsa om den yogiska metodiken (vers 12-16), de olika stadier som upplevs under tålmodigt utforskande av försjunkenhet i meditation (vers 17-18), samt vilka förmågor och vilket engagemang som krävs (vers 19-22), men nu flikar författaren in att det finns en helt annan väg att gå.
Yoga-sūtra I:23
ईश्वरप्रणिधानाद्वा॥२३॥
īśvara-praṇidhānād-vā ॥23॥
Ett stilla sinne kan också nås genom hängivenhet åt Herren.
īśvara – Herren; härskare, mästare
praṇidhāna – hängivenhet, tillägnan
vā – eller
Īśvara (långt i-ljud, ś uttalas som sh i engelskans shake) betyder Herren, och för oss i Sverige ger det ordet starka associationer av religion och kristendom. Men Patañjali är noga med att inte sammankoppla Īśvara med någon specifik religiös åskådning.
Patañjali visste helt säkert att benämningen Īśvara tidigare hade använts om till exempel både Viṣṇu och Śiva, av olika grupperingar. Men den Herre som beskrivs i Yoga-sūtra är ingen av dessa förkroppsligade gudabilder, utan ett avskalat ideal.
Īśvara är det exemplariska rena medvetandet, en glimt av puruṣa (se artikeln om vers 17-18). Inte någon som ingriper i världen, utan något som yogautövare kan använda som en personlig ledstjärna och inspirationskälla för att hänge sig åt andlig utveckling.
Yoga-sūtra I:24
क्लेशकर्मविपाकाशयैरपरामृष्टः पुरुषविशेष ईश्वरः॥२४॥
kleśa-karma-vipāka-āśayair-aparāmṛṣṭaḥ puruṣa-viśeṣa īśvaraḥ ॥24॥
Herren är en särskild slags rent medvetande, oberört av fördärvlighet, handling, konsekvens och latenta intryck.
kleśa – fördärvlighet, orenhet, hemsökelse
karma – handling
vipāka – resultat, mognad, konsekvens
āśaya – frö, lager, viloplats
aparāmṛṣṭa – oberörd, orörd
puruṣa – det rena medvetandet
viśeṣa – speciell, annorlunda
īśvara – Herren; härskare, mästare
Enligt saṃkhya-filosofin luras puruṣa, det rena medvetandet, att tro att det är en del av prakṛti, den kreativa energi som bygger upp världen vi känner.
Detta gäller inte Īśvara, den speciella version av puruṣa som Patañjali lyfter fram med dessa aforismer. Den påverkas inte av de kleṣa – okunskap, hat och andra fördärvliga tendenser i sinnet – som för alla andra resulterar i lidande.
Īśvara står också bortom orsak och verkan, och har aldrig byggt upp några lager av saṃskara (se vers 18).
Yoga-sūtra I:25
तत्र निरतिशयं सर्वज्ञबीजम्॥२५॥
tatra niratiśayaṁ sarvajña-bījam ॥25॥
I den finns fröet till oöverträffat allvetande.
tatra – där
niratiśaya – oöverträffad
sarva – allt, allomfattande
jña – vetande
bīja – frö
Īśvara ser på världen med ofördärvad blick, och ser allting så som det är. Den förmågan är ett frö till kunskap om allt som observeras.
Yoga-sūtra I.26
पूर्वेषामपि गुरुः कालेनानवच्छेदात्॥२६॥
pūrveṣām-api guruḥ kālena-anavacchedāt ॥26॥
Den är lärare till och med åt dem som funnits förut, för den begränsas inte av tiden.
pūrva – österut; tidigare
api – även, till och med
guru – lärare
kāla – tid
anavacchedā – ej begränsad
Īśvara är den eviga gurun, lärarnas lärare. Den har alltid funnits tillgänglig och kommer alltid att finnas till hjälp för var och en.
Från teori till praktik
Tänk så många lager som bygger upp våra personligheter, och så många kategorier vi tillhör! Vi kanske identifierar oss med en yrkesroll eller annat som vi sysslar med: civilingenjör, hobbymusiker. Eller genom relationer: pojkvän, storebror. Vi kan också placera oss själva utifrån hur vi beter oss, vad vi tycker, eller hur vi tror att andra uppfattar oss: introvert, medelålders, lättretad, nattuggla.
Ett sätt som du kan hänge dig åt Īśvara är att du i vardagen eller under yogapasset börjar skala bort etiketterna, och kanske på det sättet kommer närmare en mindre betingad version av dig själv.
Var finns kärnan i din egen upplevelse – bortom alla måsten, attityder, och förväntningar? Är det möjligt att släppa efter och lägga några av de inövade reaktionerna åt sidan en stund?
Īśvara är en version av medvetandet där allt överflödigt har rensats bort, och kan fungera som guide när du utforskar din egen natur.
Varma hälsningar,
Per
