Yoga-sūtra kapitel 2, vers 28-29 (om den åttafaldiga yogan)

Det mest kända avsnittet i Yoga-sūtra är säkert den inledande definitionen av yoga, men nästa lika berömt är stycket om aṣṭāṅga-yoga, en yoga med åtta grenar. För många av dagens yogautövare är det närmast en självklarhet att yoga består av just de åtta delar som Patañjali beskriver här – vare sig man kallar det ashtangayoga eller något annat.

Att just denna yogametod har fått så stor spridning beror nog delvis på att den anses vara en lämplig startpunkt för oerfarna utövare, men också på att flera av den moderna yogans mest inflytelserika lärare (Swami Vivekananda, B. K. S. Iyengar, K. Patthabi Jois…) har förespråkat Patañjalis åttafaldiga yoga.

Yoga-sūtra 2:28

योगाङ्गानुष्ठानादशुद्धिक्षये ज्ञानदीप्तिराविवेकख्यातेः ॥२८॥
yogāṅgānuṣṭhānāt-aśuddhi-kṣaye jñāna-dīptir-āviveka-khyāteḥ ||28||
När yogans grenar praktiseras, förstörs orenheterna. Då skiner kunskapens ljus fram, som leder till att kunna se med urskillning.

yoga – sammanlänkning; koncentration
aṅga – lem, del, gren
anuṣṭhāna – följa, göra, praktisera, utöva
aśuddhi – orenhet
kṣaya – förstörelse
jñāna – kunskap
dīpti – ljus, strålglans
viveka – urskilllningsförmåga
khyāti – seende, uppfattande: omdöme, insikt

Att se med urskillning, viveka-khyāti, beskrevs i vers 2:26 som vägen till andlig räddning, och tydligen kan praktiserandet av yogans grenar rena det grumliga vatten som hindrar oss från att se klart. Orenheterna som ska förstöras i processen är hemsökelserna, roten till livets lidande.

I de kommande verserna förtydligar Patañjali vilka de olika yogiska grenarna är, och det börjar med en översikt.

Yoga-sūtra 2:29

यम नियमासन प्राणायाम प्रत्याहार धारणा ध्यान समाधयोऽष्टावङ्गानि ॥२९॥
yama niyamāsana prāṇāyāma pratyāhāra dhāraṇā dhyāna samādhayo’ṣṭau-aṅgāni ||29||
De åtta delarna är: återhållande, iakttagande, kroppsställning, andningskontroll, tillbakadragande, fokus, meditation och försjunkenhet.

yama – återhållande
niyama – iakttagande, god vana
āsana – säte, sits, sittställning, kroppsställning
prāṇāyāma – andningskontroll
pratyāhāra – tillbakadragande, tillbakahållande
dhāraṇā – hållande, fokus, koncentration
dhyāna – meditation, kontemplation
samādhi – försjunkenhet i meditation, integration
aṣṭa – åtta

Eftersom de åtta grenarna ofta undervisas i yogasammanhang är det många som känner till och använder termerna på sanskrit, i stället för att översätta. Då undviker man svårigheten att hitta svenska ord som tillräckligt exakt motsvarar betydelsen av sanskrit-orden.

Det finns också en annan fördel: medan svenska ord kan vara färgade av hur de används i andra sammanhang, så används sanskritorden bara till yoga, vilket gör det lättare att lyssna på vad traditionen lägger i begreppen.

Samtidigt blir det många främmande ord att lära sig för den som vill börja med (en åttagrenad) yoga, så det kan ändå vara värdefullt att hitta svenska termer. De åtta delarna kan översättas och beskrivas så här:

  1. yamaåterhållande – att medvetet begränsa sitt beteende på olika sätt, så att relationerna med andra personer hålls harmoniska
  2. niyamaiakttagande – att försäkra sig om att ens vardag präglas av goda vanor som främjar andlig utveckling
  3. āsanakroppsställning – handlar i Patañjalis sammanhang om att sitta korrekt för att kunna ägna sig åt längre meditationer; har i haṭha-yoga och modern yoga utökats till att omfatta alla möjliga kroppspositioner
  4. prāṇāyāmaandningskontroll – att sträcka ut andetagen och att på andra sätt arbeta med andningen som verktyg för att påverka kroppens och sinnets tillstånd
  5. pratyāhāratillbakadragande – att vända de utåtriktade sinnena inåt som en förberedelse för meditation
  6. dhāraṇāfokus – att utan uppehåll hålla sinnet fast vid ett objekt
  7. dhyānameditation – att fördjupa sitt fokus till ett tillstånd där sinnet och objektet blir en gemensam process
  8. samādhiförsjunkenhet – att försätta sig i ett så djupt meditativt tillstånd att allting stannar upp

Om uttalet

För att bättra på sitt uttal av alla dessa kommer man ganska långt om man lär sig att ā alltid är ett långt a-ljud och att a alltid är ett kort a-ljud. Till exempel är båda a-ljuden i yama korta, medan alla a-ljud i prāṇāyāma är långa, utom det sista.

Sedan behöver man bara veta att nasalen uttalas med tungan vikt uppåt och bakåt, och att dh är ett d-ljud som följs av ett kort utandningsljud, som i ordet badhandduk.

När det gäller ashtangayoga, så kan man se det som ett inlånat ord som är så vanligt att det har försvenskats, och som därför uttalas som det skrivs på svenska. Den som vill uttala aṣṭāṅga-yoga på sanskrit måste ändra på några detaljer: ṣṭ uttalas med tungan vikt uppåt och bakåt och ā är ett långt a-ljud. Även om ṅg ser annorlunda ut i skrift, så uttalas de ljuden precis som när vi säger ashtanga på svenska.

Om plural

Det är många som lär sig yoga från engelska källor, och då ser man ofta engelsk plural med -s, till exempel yamas, niyamas, asanas...  eller för den delen Yoga Sutras. Eftersom varken sanskrit eller svenska brukar böja på det viset, så är det ett bättre val att använda samma form i plural när vi talar svenska: ”en sekvens av tre āsana”, ”den första av de 5 yama är den viktigaste”.

Om antalet delar i yogan och vad de kallas

Genom historien har det funnits yogaformer med olika många grenar. I Maitrī-upaniṣad (första århundradet v.t.) beskrivs en sexfaldig (ṣaḍanga) yoga, och senare har antalet grenar växt till så mycket som femton stycken, till exempel i skriften Aparokṣānubhūtiḥ (kring 800 v.t.) av den lärde Śaṅkara.

De grenar som nämns i olika former överlappar varandra ofta, och ibland ses yama och niyama inte som grenar i sig, utan mer som grundläggande förberedelser inför att påbörja en yogapraktik.

Att Patañjali har valt att skriva om just åtta olika delar skulle kunna bero på att de andliga traditionerna vid den tidpunkten typiskt hade utvecklats till att innefatta ungefär så många grenar – buddhismens åttafaldiga väg är ett annat exempel.

Śaṅkara lärde ut en yoga med femton grenar åt sina lärjungar..

Ibland kallas delarna grenar, ibland lemmar. Och det är bara olika översättningar av aṅga. Den som vill framhäva att delarna kommer i en viss följd kan förstås också tala om ”yogans åtta steg”.

På engelska är ”limbs of yoga” ett mycket vanligare val än ”yogans lemmar” på svenska, men det är ju inte heller så ofta som vi på svenska talar om armar och ben som lemmar. Andra engelska möjligheter är components och auxiliaries, men för den som vill hänga på den senaste trenden bland sanskritforskarna är det givna valet ancillaries.

Från teori till praktik

Många tolkar Yoga-sūtra som att en yogautövare bör påbörja de åtta grenarna i just den ordningsföljd som Patañjali räknar upp dem. Andra menar att det är en uppsättning verktyg som kan introduceras i den ordning som är lämpligast för varje utövare, och man kan lätt konstatera att många nybörjare idag först kommer i kontakt med āsana (fysiska ställningar) och sedan efter ett tag blir motiverade att prova på dhyāna (meditation) eller prāṇāyāma (andningsövningar).

Reflektera utifrån vad du läst här eller vad du redan vet om yogans åtta grenar. Vad kan det finnas för skäl att börja med yama så snart som möjligt i sitt utövande? På vilka sätt kan hälsosamma relationer med omgivningen främja den andliga utvecklingen för en yogī eller yoginī?

Varma hälsningar,
Per

Nästa avsnitt: Yoga-sūtra 2:30-34

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *