Författaren till Yoga-sūtra, den klarsynte Patañjali, beskriver i de följande verserna vad hemsökelserna (som togs upp i vers 4-5, vers 6-9 och vers 10-11) har för konsekvenser för våra liv. Det handlar om en helt annan livssyn än vad de flesta av oss här i Väst har växt upp med.
Yoga-sūtra 2:12
क्लेशमूलः कर्माशयो दृष्टादृष्टजन्मवेदनीयः ॥१२॥
kleśa-mūlaḥ karmāśayo-dṛṣtādṛṣta-janma-vedanīyaḥ ||12||
Rotat i hemsökelserna, blir lagret av handlingar upplevt i sedda och osedda existenser.
kleśa – hemsökelse, plåga
mūla – rot
karma – handling
āśaya – lager, förvar
dṛṣta – synlig, sedd
adṛṣta – osynlig, osedd
janma – födsel, existens
vedanīya – är upplevd, känns
Enligt Patañjalis cykliska livssyn leder handlingar till intryck som lagras, och som så småningom ger upphov till nya handlingar, antingen i livet som vi redan nu upplever, eller i framtida liv som vi inte ännu har fått se.
Yoga-sūtra 2:13
सति मूले तद्विपाको जात्यायुर्भोगाः ॥१३॥
sati mūle tat-vipāko jātyāyur-bhogāḥ ||13||
Så länge roten finns till, kommer den bära frukt i form av födsel, levnadsbana och livsupplevelse.
sati – är existerande
mūla – rot
tat – det, dess
vipāka – mognad, resultat, fruktbärande
jāti – existens
āyu – livsbana, livsspann
bhogā – världslig existens, upplevelse, erfarenhet, intryck
Så länge icke-insikten (se vers 4-5) och de andra hemsökelserna (se vers 6-9 ) existerar, kommer den naturliga, karmiska mognadsprocessen leda till återfödelse, som människa eller kanske som djur, och till nya upplevelser.
Yoga-sūtra 2:14
ते ह्लाद परितापफलाः पुण्यापुण्यहेतुत्वात् ॥१४॥
te hlāda-paritāpa-phalāḥ puṇyāpuṇya-hetutvāt ||14||
Dessa frukter är njutbara eller plågsamma, beroende på om de kommer av det förtjänstfulla eller det bristfälliga.
te – dessa
hlāda – härlighet, glädje, njutning, behag
paritāpa – smärta, sorg, obehag
phala – frukt, resultat
puṇya – dygdig, god, riktig, förtjänstfull
apuṇya – odygdig, dålig, illvillig, bristfällig
hetutvā – orsakssamband, existens av orsak eller mål
Att upplevelserna i livet är mer eller mindre behagliga menar Patañjali är ett resultat av karaktären på de tidigare handlingar som efterlämnat rester av saṃskāra, latenta intryck. Handlingar som är goda leder så småningom till njutbara erfarenheter, medan dåliga handlingar kommer att resultera i obehag.
Från teori till praktik: låt fantasin flöda!
Många av oss har växt upp med en linjär tidsuppfattning, och har kanske svårt att ta till oss tanken om att vi skulle kunna återfödas om och om igen. Det finns heller ingen som säger att man måste tro att det är på det viset för att utöva yoga. Yoga är nämligen en lära där man har mandat att på egen hand undersöka och utvärdera de påståenden och teorier som presenteras, för att finna fram till en syn som man kan vara grundad i. Generellt är det en stor fördel inom filosofi att man tillåter sig att utforska tankegångar utan att för den sakens skull behöva köpa dem eller stå för dem. Kanske finner man något av värde, eller också inte.
När jag frågade en västerländsk buddhist om tips för att närma sig tankarna om en cyklisk syn på livet, så menade han att fantasin kan vara ett intressant verktyg. Föreställ dig till exempel att du har återfötts som en val, och fantisera över hur det är att simma omkring i havets djup, sila plankton, och så vidare. Buddhisten jag talade med hade efter en lång process funnit att det mest rimliga för honom nog faktiskt var att vi återföds. Själv är jag inte där ännu, men jag gillar fantasin om att återfördas som olika typer av djur och människor. Kanske vill också du ge det ett försök?
Varma hälsningar,
Per
Nästa avsnitt: Yoga-sūtra 2:15