Hur svarar jag när någon är arg? Hur möter jag den som sörjer? Sättet som vi reagerar på i olika situationer får konsekvenser både för den som korsar vår väg och för vårt eget sinnestillstånd. Yoga-sūtra ger oss följande tumregler för vilka attityder vi kan anta när vi ställs inför olika beteenden.
Yoga-sūtra 1:33
मैत्री करुणा मुदितोपेक्षाणांसुखदुःख पुण्यापुण्यविषयाणां भावनातः चित्तप्रसादनम् ॥३३॥
maitrī-karuṇā-muditopekṣāṇāṁ sukha-duḥkha-puṇyāpuṇya-viṣayāṇāṁ bhāvanātaś-citta-prasādanam ||33||
Ett klart sinne ges av att odla vänlighet inför lycka, medkänsla inför lidande, glädje inför det rätta och överseende inför det orätta.
maitrī – vänlighet
karuṇā – medkänsla
muditā – glädje, delad glädje
upekṣā – överseende
sukha – lycka, behag
duḥkha – lidande, obehag
puṇya – dygd
apuṇya – icke-dygd
viṣaya – sak, intryck, omständighet
bhāvanāta – från odling
citta – sinnet
prasādana – klarhet, lyster
När vi lär oss att identifiera de fyra olika situationer som nämns, så ger sutran vägledning om vilken sorts reaktion som lämpar sig. Tanken är att inarbeta vanor som på sikt leder till ett sinne i balans.
De 4 gränslösa hemvisterna
Yoga-sūtras (förmodade) författare Patañjali kokade ner mycket av sin tids andliga vetande till de korta aforismer som ingår i verket, men det var inte så att han själv skapade allt material.
Idéerna som tas upp i vers 33 citeras också flitigt inom buddhistiska läror (se också artikeln om vers 19-22 för en introduktion till kopplingen mellan buddhism och yogafilosofi). Där kallas attityderna för brahmavihārā, ”gränslösa hemvister” (kallas även ”gudomliga hemvister” eller ”himmelska boningar”).
Vihāra är pali för hemvist.
Brahma är ett försök att sätta ord på en tidlös, världsomspännande princip; ett på förhand dömt misslyckande att inhägna en gränslös frihet; en förhoppning om att kunna fästa en etikett som direkt halkar av den kanna av nektar som inte låter sig beskrivas, utan bara kan upplevas (jfr. avsnittet om Brahman i Upanishaderna i artikeln om vers 27-29).
brahmavihārā
De fyra gränslösa hemvisterna är (på pāli):
- mettā – loving kindness, aktiv välvilja mot alla, viljan att alla ska ha det bra
- karuṇā – medkänsla, viljan att alla ska vara utan lidande
- muditā – glädje, delad glädje, glädje för någon annans skull utan avundsjuka eller svartsjuka
- upekkhā – överseende, sinneslugn
Vi kan se brahmavihārā som sinnestillstånd där medvetandet hittar hem, där det kan få vara som det är utan att något känns konstlat eller spänt.
Nära och avlägsna fiender
Buddhisterna fördjupar analysen av de gränslösa hemvisterna genom att se närmare på vad som kan komma i vägen för de rätta sinnestillstånden.
En avlägsen fiende är en attityd som står i motsättning till någon av de fyra gränslösa hemvisterna. Till exempel är förakt en avlägsen fiende till vänlighet.
En nära fiende till vänlighet är att bli alltför färst vid någon, så att till slut ens egna behov av närhet eller bekräftelse riskerar att komma i konflikt med ett genuint vänligt bemötande.
De nära fienderna är alltså sådant som i lätt kan förväxlas med en brahmavihāra, men som vid närmare granskning visar sig stå i vägen för sinneslugn.
Sympati, där man själv delar känslorna med den som lider (och därför själv blir oförmögen att vara ett stöd), är en nära fiende till medkänsla, som i detta sammanhang betyder att man har förståelse för den lidandes situation, kombinerat med en vilja att den personen ska få det bra.
Att glädjas med någon som uträttar bra saker och har framgång blir svårt om man faller i fällan att jämföra med sig själv och de bra saker man själv uträttar. Jämförelse är alltså en annan nära fiende, även i de fall då man bara jämför positiva saker.
Likgiltighet kan utåt sett se ut som sinneslugn, men det är en nära fiende till överseende eftersom den likgiltiga helt skär bort den emotionella koppling som ytterst knyter samman alla människor.
Från teori till praktik
Var och en av oss har mer eller mindre naturlig fallenhet för de fyra olika sinnestillstånd som Patañjali föreslår. För vissa av oss ligger medkänsla nära till hands, men att glädjas åt andras goda gärningar utan att jämföra med sig själv kan vara svårare. Andra kan ha fallenhet för vänliga möten med alla sorters människor, medan varje form av orättvisa framkallar en förlamande känslostorm av raseri.
Patañjalis budskap är att den intuition du har om vilka reaktioner som är lämpliga i olika situationer är något som kan rättas till och förfinas efter hand. Att bli medveten om sina egna tendenser – på egen hand eller med hjälp av lärare och vänner – och sedan tålmodigt styra dem i nya riktningar är ett långsiktigt arbete.
Själv hamnar jag inte sällan i nya situationer i livet där intuitionen sviker mig, och det känns som att jag är tillbaka på ruta ett. Då är den här sutran ett fint stöd för att komma på rätt spår.
Varma hälsningar,
Per