I de första fyra verserna av Yoga-sūtra stötte vi på den kända definitionen ”yoga är att låta sinnets vändningar stanna upp” (läs den artikeln innan du går vidare här).
På svenska är sinne ett ganska ovanligt ord, men jag har valt att översätta citta så för att vi ska komma ihåg att det handlar om mer än bara tankar, till exempel även känslor. De tillstånd, mönster och förändringar som sinnet upplever kallas citta-vṛtti, sinnesvändningar. Dessa förklaras närmare i de följande verserna.
Yoga-sūtra 1:5
वृत्तयः पञ्चतय्यः क्लिष्टाक्लिष्टाः ॥५॥
vṛttayaḥ pañcatayyaḥ kliṣṭākliṣṭāḥ ॥5॥
Vändningarna är antingen smärtsamma eller godartade och av fem typer:
vṛttayaḥ – vändningar, rörelser
pañcatayyaḥ – femfaldig
kliṣṭa – smärtsam, plågosam, besvärande
akliṣṭāḥ – icke smärtsam, icke distraherande, godartad
Sinnets vändningar kan antingen orsaka lidande, eller inte orsaka lidande. Vissa tankar och idéer är nyttiga, till exempel att du inte ska kliva ut i gatan när en bil kommer farandes. Men ofta orsakar de på ett eller annat sätt lidande, till exempel att dela in folk i ”vi och dom”.
Det kommer mer om hur lidande och möjligheterna att undvika lidande senare i verket.
Yoga-sūtra 1:6
प्रमाणविपर्ययविकल्पनिद्रास्मृतयः ॥६॥
pramāṇa-viparyaya-vikalpa-nidrā-smṛtayaḥ ॥6॥
Korrekt uppfattning, missuppfattning, föreställning, djup sömn och minne.
pramāṇa – korrekt uppfattning, perception, kunskap
viparyaya – missförstånd, missuppfattning, felaktighet
vikalpa – föreställning, fantasi
nidrā – djup sömn, drömlös sömn
smṛtayaḥ – minne
Den kunskap vi har om världen är, enligt Yoga-sūtras (förmodade) författare Patañjali, av två olika typer: korrekt uppfattning å ena sidan, och missuppfattning å andra sidan. Det har alltså stor betydelse om vår förståelse återspeglar verkliga förhållanden, eller om den bygger på felaktiga uppfattningar.
Patañjali lägger sedan ytterligare tre typer till listan av citta-vṛtti: vår tendens att hela tiden föreställa oss saker, följt av drömlös sömn, och till sist av minnet.
De följande fem verserna förklarar varje typ av sinnesvändning för sig.
Yoga-sūtra 1:7
प्रत्यक्षानुमानागमाः प्रमाणानि ॥७॥
pratyakṣānumānāgamāḥ pramāṇāni ॥7॥
Direkt erfarenhet, slutledning, och pålitligt vittnesmål ger korrekta uppfattningar.
pratyakṣa – direkt erfarenhet, att ha något framför ögonen
anumāna – slutledning, reflektion
āgamāḥ – doktrin, vittnesmål
pramāṇa – korrekt uppfattning, perception, kunskap
Korrekt uppfattning av världen fås genom direkta upplevelser, genom logisk slutledning, eller via pålitliga källor, till exempel de kända yogaskrifterna.
Yoga-sūtra 1:8
विपर्ययो मिथ्याज्ञानमतद्रूप प्रतिष्ठम् ॥८॥
viparyayo mithyā-jñānam-atad-rūpa pratiṣṭham ॥8॥
Missuppfattning är skenbar kunskap som inte grundar sig i verklig form.
viparyaya – missförstånd, missuppfattning, felaktighet
mithyā – osann, falsk
jñānam – kunskap
atad – inte denna
rūpa – form
pratiṣṭham – bas, grund, viloplats
Missuppfattning är när vi tror oss ha kunskap om världen, men det vi tror oss veta inte stämmer överens med hur verkligheten faktiskt ser ut. Det kan ofta vara svårt att genomskåda missuppfattningar – tänk bara på synvillor, som fortsätter att förvilla även när vi i princip har genomskådat dem.
Yoga-sūtra 1:9
शब्दज्ञानानुपाती वस्तुशून्यो विकल्पः ॥९॥
śabda-jñānānupātī vastu-śūnyo vikalpaḥ ॥9॥
Föreställning uppstår ur verbalt tänkande och saknar verklig substans.
śabda – ord, röst, tal
jñāna – kunskap
anupātī – resultera av, uppstå ur
vastu – sak, objekt, substans
śūnyaḥ – tom, utan innehåll eller egenskap
vikalpaḥ – föreställning, fantasi, konceptualisering
Vi har en tendens att hela tiden föreställa oss möjligheter och alternativ utöver sådant vi har sett och hört. På så vis hamnar vi i hypotetiska resonemang eller fantasier, som ofta inte längre har någon direkt anknytning till verkligheten.
Yoga-sūtra 1:10
अभावप्रत्ययाअलम्बना तमोवृत्तिर्निद्रा ॥१०॥
abhāva-pratyayālambanā tamo-vṛttir-nidrā ॥10॥
Djup sömn är en dunkel vändning, som baseras på avsaknad av sinnesintryck.
abhāva – icke-blivande, ej framträdande
pratyaya – intryck, sinnesinnehåll
ālambanā – stöd, bas
tamaḥ – dunkelhet
vṛttiḥ – vändningar, rörelser
nidrā – djup sömn, drömlös sömn
Det är svårt att tänka sig drömlös sömn som ett sinnestillstånd, eftersom vi annars är vana vid en ständig ström av intryck och tankar. Det är en egen typ av citta-vṛtti, där upplevelsen präglas av icke-existens av intryck.
Yoga-sūtra 1:11
अनुभूतविषयासंप्रमोषः स्मृतिः ॥११॥
anubhūta-viṣayāsaṁpramoṣaḥ smṛtiḥ ॥11॥
Minne är att inte tappa bort sådant man redan har upplevt.
anubhūta – upplevd, uppfattad
viṣaya – sak, intryck
asaṁpramoṣaḥ – inte bli stulen, inte bli förlorad
smṛtiḥ – minne
Minnet återskapar tidigare upplevelser, och bygger alltså inte på andra yttre källor.
Från teori till praktik
Öva dig i att särskilja dessa olika typer av citta-vṛtti när de dyker upp.
Precis som nämndes i den föregående artikeln, så är det lättare att vända uppmärksamheten inåt om du sätter dig ned för att meditera, men samtidigt finns det inget som hindrar dig att försöka när du väntar på bussen eller sitter i telefonkö.
Jag tycker själv att gränserna mellan olika typer av citta-vṛtti kan verka flytande, till exempel mellan minnen och föreställning, men genom att ta tag i det som sinnet serverar och fundera på vilken typ av vändning det är känns det som att man åtminstone får en bättre bild av vad begeppet citta-vṛtti omfattar.
Som en andra övning kan du fundera över om en viss citta-vṛtti skapar lidande eller ej. Tänk i så fall på att detta skulle kunna ske på många plan, mer eller mindre subtila. Till exempel menar man ofta i österländsk livssyn att viljan att äga eller kontrollera något eller någon är en process som skapar lidande.
Nästa del av Yoga-sūtra går igenom hur sinnets stillhet kan uppnås, bortom alla dess vändningar. Det blir en annan artikel.
Varma hälsningar,
Per